﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 1343
Titel Ordlista och begreppsdiagram. Farleder och hamnar
Titel.kortform Ordlista och begreppsdiagram. Farleder och hamnar
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2011
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
Bakgrund Ordlistan riktar sig till personer som är yrkesmässigt sysselsatta med sjöfart, både inom och utanför Sjöfartsverket. Ordlistan speglar det språkbruk som Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och många andra av sjöfartens intressenter använder i sin interna kommunikation och i kommunikation med näringen, hamnar, myndigheter m.fl.
   Projektet behandlar farleder -- deras kapacitet, begränsningar och andra egenskaper, vilka typer det finns, samt utmärkning av farleder. Även hamnar, ruttsystem och viss annan sjötrafikreglering omfattas. Farledsproduktion och sjökortsproduktion omfattas inte.
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Sjöfartsverket
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad
Illustrationskatalognamn Sjofartsverket+OrdlistaFarleder

svTE fartyg
svDF farkost som används till eller kan användas till transport på vattnet
svAN Fartyg inbegriper även farkost som inte är deplacerande, t.ex. WIG-farkost och sjöflygplan.
RF Convention on the International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972 (COLREG). Anmärkningen har förtydligats något.
enTE vessel
enSYTE craft
enSYTE ship
ILLU Begreppsdiagram1.gif
ILTY begreppsdiagram
ILLT Begreppsdiagram 1: Sjötrafik, sjövägar, sjötrafikreglering, farledsklasser

svTE sjötrafik
svUPTE sjöfart
svDF framförande av fartyg
svRETE fartyg
svAN Uttrycket sjöfart används ofta mer eller mindre synonymt med sjötrafik, men då i synnerhet när sjötrafik som näring avses.
RF Baserad på Johan Franson, Begreppet farled | 1986
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE farvatten
svDF vattenområde där sjötrafik kan äga rum
svRETE sjötrafik
enTE navigable waters
RF Baserad på Terminologicentrum TNC, SIS -- Allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG): Transportordlista | 1992
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE sjöväg
svDF navigerbar väg för sjötrafik
RF Sjöfartsverket, projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
svRETE sjötrafik
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE fartygsstråk
svAVTE sjötrafikstråk
svDF sjöväg som utgör den kortaste navigerbara vägen mellan två punkter
svRETE farled, riksintresse för trafikslagens anläggningar, ruttsystem, sjötrafikreglering, trafikstråk
svAN Fartygsstråk är inte föreskrivna eller utmärkta i sjökortet (jämför farled), men de avsnitt av fartygsstråket som går igenom ruttsystem omfattas av sjötrafikregleringen i ruttsystemet, se figur 1. Dessutom är de utomskärs fartygsstråk som utpekats till riksintressen för trafikslagens anläggningar redovisade på Trafikverkets webbplats. Termen sjötrafikstråk bör inte användas synonymt med fartygsstråk, eftersom den ligger alltför nära termen trafikstråk, jämför detta begrepp.
RF Sjöfartsverket, projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
ILLU Figur1.gif
ILLT Figur 1: Fartygsstråk och ruttsystem. Observera att det färgade fält som utgör fartygsstråket inte är en utmärkning i sjökortet, utan har ritats i figuren för att illustrera att fartygsstråken passerar genom ruttsystemen och inte bara går mellan den.
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE farled
svAVTE sjötrafikled
svDF sjöväg i inlandsvatten, inomskärs eller nära kusten, anvisad genom sjösäkerhetsanordningar eller utmärkt i sjökort eller i nautisk publikation
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder
svRETE allmän farled, farledsyta, nautisk publikation, sjökort, sjösäkerhetsanordning, sjötrafik
svAN Vanligtvis utgör farleder den bästa framkomliga vägen för säker sjötrafik, men det råder i allmänhet inget förbud mot sjötrafik utanför farleden. I Sverige redovisas farledens ungefärliga sträckning i sjökort, och i allmänhet utmärks farleden också med sjösäkerhetsanordningar. I farleden kan även annan sjötrafikreglering förekomma, t.ex. mötesförbud, fartbegränsning, eller tillfällig avlysning pga. isväg. Ett fåtal allmänna farleder avviker från definitionen av farled i det att de går långt från kusten, men de räknas ändå som farleder.
RF Baserad på Chart Specification of the IHO, section 400 (recommended track--fairway), samt på IALA Dictionary edition (1970--1989) (fairway--channel)
enEKVI I sjökortsproduktion och kvalitetsklassning gör man skillnad mellan {i}recommended track{/i}och {i}fairway{/i}, som båda på svenska benämns {i}farled{/i}.  {i}Fairway{/i} motsvarar farled med definierad farledsyta. I en del sammanhang (och i vissa engelskspråkiga länder) jämställs {i}channel{/i} med {i}fairway{/i}.
enTE recommended track
enUPTE fairway
enUPTE channel
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE allmän farled
svDF farled som inrättats som allmän farled och som finns förtecknad i Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5)
svAN En allmän farled får inrättas om farleden är av väsentlig betydelse för den allmänna samfärdseln, fiskerinäringen eller för trafiken med fritidsbåtar och det behövs med hänsyn till sjösäkerheten. Den som svarar för en allmän farled har rådighet över den, oavsett vem som äger vattenområdet. Rådighet innebär rätten att bedriva vattenverksamhet enligt 2 kap. lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rådighet över en allmän farled ger rätt att uppföra anläggningar och utföra åtgärder på eget eller annans mark- eller vattenområde, om så krävs mot ägarens vilja. Den som ”svarar för farleden” är enligt denna kungörelse ”i regel den som anordnat utmärkningen eller den som initierat eller genomfört förbättringsarbeten i farleden”.
RF Baserad på Lag (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn samt Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5).
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE farledshållare
svDF fysisk eller juridisk person som ombesörjer sjömätning och utmärkning samt eventuella andra åtgärder nödvändiga för att upprätthålla angiven kapacitet för en farled
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
svRETE farled, farledens kapacitet
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE farledens kapacitet
svDF maximalt djupgående, maxlängd och maxbredd för fartyg i farleden, samt i förekommande fall segelfri höjd
svRETE farled, fartyg, segelfri höjd
svAN Farleders kapacitet finns angiven på respektive lotsområdes webbplats.
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010

svTE lotsled
svDF sträcka som sammanfaller med hela eller delar av en eller flera farleder, längs vilken särskilda regler för lotsplikt och lotsningsservice råder enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:123) om lotsning och Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2009:24) om tillhandahållande av lots
svRETE ankringsplats, hamn, kaj
svAN Lotsleden går mellan de platser som anges i den lotsledsförteckning som återfinns i Sjöfartsverkets och Transportstyrelsens lotsningsföreskrifter: bordningsplatser, hamnar, kajer eller ankringsplatser.
RF Baserad på Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 2009:24) om tillhandahållande av lots, lotsbeställning, tilldelning av lots och lotsavgifter och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:123) om lotsning
enTE designated pilotage fairway

svTE sjötrafikreglering
svDF reglering av sjötrafik genom rekommendationer eller tvingande åtgärder
svRETE ruttsystem, sjötrafik
svAN Sjötrafikreglering görs av nationella myndigheter eller av IMO (International Maritime Organization) i syfte att skapa förutsättningar för en säker och störningsfri sjötrafik eller för att minimera miljöpåverkan. Det kan t.ex. röra sig om fartbegränsningar eller ankringsförbud. En särskild form av sjötrafikreglering är inrättandet av ruttsystem eller andra (rutt)åtgärder; sådan sjötrafikreglering kallas på engelska ships’ routeing.
enUPTE ships’ routeing
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE sjökort
svDF karta, eller databas varifrån en sådan karta kan hämtas, som är framtagen för att möta kraven på marin navigation och som är officiellt utgiven av en myndighet eller annan bemyndigad inrättning
svAN Begreppet omfattar såväl tryckta sjökort som elektroniska sjökort.
RF Baserad på Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om navigationssäkerhet och navigationsutrustning (TSFS 2011:2)
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE nautisk publikation
svDF bok, eller databas varifrån en sådan bok kan hämtas, som är framtagen för att möta kraven på marin navigation och som är officiellt utgiven av en myndighet eller annan bemyndigad inrättning
svEX Exempel på nautiska publikationer är seglingsbeskrivningar, fyrlistor, ”Underrättelser för sjöfarande” eller motsvarande utländsk publikation, tidvattentabeller och andra publikationer för den planerade resan.
RF Baserad på Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om navigationssäkerhet och navigationsutrustning (TSFS 2011:2)
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE ruttsystem
svDF sjötrafikreglerande åtgärd, som syftar till att dirigera sjötrafiken till särskilda områden eller i särskilda trafikriktningar och därmed minska olycksriskerna eller påverkan på miljö eller fiskenäring
RF Bygger på Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ruttsystem och andra av IMO särskilt beslutade sjötrafikregler samt en tolkning (gjord inom Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010) av dessa definitioner.
svAN Ruttsystem på internationellt vatten inrättas av IMO (International Maritime Organization), medan ruttsystem på nationellt vatten inrättas av nationella myndigheter. Ruttsystem inrättade av IMO kan vara obligatoriska eller rekommenderade, men Transportstyrelsen föreskriver att fartyg även bör följa de rekommenderade ruttsystemen.
enTE routeing system
enDF any of one or more routes or routeing measures aimed at reducing the risk of casualties; it includes traffic separation schemes, two-way routes, recommended tracks, areas to be avoided, no anchoring areas, inshore traffic zones, roundabouts, precautionary areas and deep-water routes
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.
ILLU Figur1.gif
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE obligatoriskt ruttsystem
enTE mandatory routeing system
enDF a routeing system adopted by the Organization, in accordance with the requirements of regulation V/10 of the International Convention form the Safety of Life at Sea 1974, for manadory use by all ships, certain categories of ships or ships carrying certain cargoes.
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.

svTE trafiksepareringssystem
svSYTE TSS
svFK Trafiksepareringssystem är föremål för särskilda regler i Convention on the International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972 (COLREG). Trafiksepareringssystem består av trafikstråk där mötande trafik separeras genom trafiksepareringszoner, samt eventuellt anslutande kusttrafikzoner. Förbudsområden och uppmärksamhetsområden kan också ingå. Ibland har trafiksepareringssystemen formen av cirkulationsplatser eller korsningar.
RF Baseras på Convention on the International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972 (COLREG).
svRETE cirkulationsplats, förbudsområde, kusttrafikzon, trafiksepareringszon, trafikstråk, uppmärksamhetsområde
enTE traffic separation scheme
enDF a routeing measure aimed at the separation of opposing streams of traffic by appropriate means and by the establishment of traffic lanes
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.

svTE trafiksepareringszon
enTE traffic separation zone, traffic separation line
enDF a zone or line separating the traffic lanes in which ships are proceeding in opposite or nearly opposite directions; or separating a traffic lane from the adjacent sea area; or separating traffic lanes designated for particular classes of ship proceeding in the same direction
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.

svTE trafikstråk
enTE traffic lane
enDF an area within defined limits in which one-way traffic is established
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.
enAN Natural obstacles, including those forming separation zones, may constitute a boundary.
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.

svTE cirkulationsplats
enTE roundabout
enDF a routeing measure comprising a separation point or circular separation zone and a circular traffic lane within defined limits
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.
enAN Traffic within the roundabout is separated by moving in a counterclockwise direction around the separation point or zone.
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing.

svTE kusttrafikzon
enTE inshore traffic zone
enDF a routeing measure comprising a designated area between the landward boundary of a traffic separation scheme and the adjacent coast, to be used in accordance with the provision of rule 10(d), as amended, of the International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972 (Collision Regulations)
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing
svAN Det främsta syftet med en kusttrafikzon är att hålla transittrafik på avstånd från kusten. COLREG regel 10 d lyder:
   (i) A vessel shall not use an inshore traffic zone when she can safely use the appropriate traffic lane within the adjacent traffic separation scheme. However, vessels of less than 20 meters in length, sailing vessels and vessels engaged in fishing may use the inshore traffic zone.
   (ii) Notwithstanding subparagraph (d) (i), a vessel may use an inshore traffic zone when en route to or from a port, offshore installation or structure, pilot station or any other place situated within the inshore traffic zone, or to avoid immediate danger.
RF I anmärkningen citeras Convention on the International Regulations for Preventing Collisions at Sea, 1972 (COLREG).

svTE dubbelriktad led
svAN Det förekommer även enkelriktade leder.
enTE two-way route
enDF a route within defined limits inside which two-way traffic is established, aimed at providing safe passage of ships through waters where navigation is difficult or dangerous
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE rekommenderad led
svRETE flytande sjösäkerhetsanordning
svAN Utmärkningen kan göras fysiskt (med flytande sjösäkerhetsanordningar) eller bara i sjökortet.
enTE recommended route
enDF a route of undefined width, for the convenience of ships in transit, which is often marked by centerline buoys
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE --
svAN Svensk term saknas för detta begrepp. Observera att recommended tracks inrättade av IMO är inte detsamma som farleder, även om definitionen ligger ganska nära och även om den engelska termen ibland används även för att beteckna farled.
svRETE farled
enTE recommended track
enDF a route which has been specially examined to ensure so far as possible that it is free of dangers and along which ships are advised to navigate
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE djupvattenled
svSYTE DW-route
svSYTE korridor
enTE deep water route
enSYTE DW-route
enDF a route within defined limits which has been accurately surveyed for clearance of sea bottom and submerged obstacles as indicated on the chart
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE uppmärksamhetsområde
svSYTE försiktighetsområde
enTE precautionary area
enDF a routeing measure comprising an area within defined limits where ships must navigate with particular caution and within which the direction of traffic flow may be recommended
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE förbudsområde
svSYTE område som ska undvikas
svRETE fartyg
svAN Förbudsområden gäller fartyg av viss (angiven) typ och storlek.
enTE area to be avoided
enDF a routeing measure comprising an area within defined limits in which either navigation is particularly hazardous or it is exceptionally important to avoid casualties and which should be avoided by all ships, or certain classes of ship
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE --
svAN Svensk term för begreppet saknas.
enTE no anchoring area
enDF a routeing measure comprising an area within defined limits where anchoring is hazardous or could result in unacceptable damage to the marine environment
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing
enAN Anchoring in a no anchoring area should be avoided by all ships or certain classes of ships, except in case of immediate danger to the ship or the persons on board.
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE fastställd trafikriktning
svAN Den svenska termen är ett termförslag.
enTE established direction of traffic flow
enDF a traffic flow pattern indicating the directional movement of traffic as established within a traffic separation scheme
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing
enRETE traffic separation scheme

svTE rekommenderad trafikriktning
svFK Mellan två trafiksepareringssystem, i uppmärksamhetsområden eller vid sidan av en djupvattenled m.m. anges ibland en rekommenderad trafikriktning för sjötrafik. I sjökortet ritas den rekommenderade riktningen som streckad pil.
svRETE djupvattenled, sjötrafik, trafiksepareringssystem, uppmärksamhetsområde
enTE recommended direction of traffic flow
enDF a traffic flow pattern indicating a recommended directional movement of traffic where it is impractical or unnecessary to adopt an established direction of traffic flow
RF IMO:s General provisions on ships’ routeing

svTE farledsklass
svAN Sjöfartsverket har delat in de svenska farlederna i farledsklasser (1--4) beroende på trafikens sammansättning eller typ av destinationshamn. Observera att uttrycket farledsklass kan förekomma även för andra typer av klassificeringar av farleder utanför Sjöfartsverkets ansvarsområde.
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010

svTE farledsklass 1
svFK Sjöfartsverkets klassbeskrivning: prioriterade sjövägar utpekade som Säkra sjövägar ledande till allmänna hamnar. Avgiftsbelagd trafik.
RF Sjöfartsverkets generaldirektörs beslut om ändring av farledsklasser 07/2009
svRETE allmän hamn, sjöväg

svTE farledsklass 2
svFK Sjöfartsverkets klassbeskrivning: övriga allmänna farleder för handelstrafik inkluderande farled till större industrihamnar. Avgiftsbelagd trafik.
RF Sjöfartsverkets generaldirektörs beslut om ändring av farledsklasser 07/2009
svRETE allmän farled

svTE farledsklass 3
svFK Sjöfartsverkets klassbeskrivning: farleder avsedda för den mindre sjöfarten samt fritidsbåtstrafik, till övervägande delen utmärkt med stöd för mörkernavigering. Ej avgiftsbelagd trafik.
RF Sjöfartsverkets generaldirektörs beslut om ändring av farledsklasser 07/2009

svTE farledsklass 4
svFK Sjöfartsverkets klassbeskrivning: farleder där utmärkningen normalt är utformad endast för trafik i dagsljus, avsedda för den mindre sjöfarten samt fritidsbåtstrafik. Ej avgiftsbelagd trafik.
RF Sjöfartsverkets generaldirektörs beslut om ändring av farledsklasser 07/2009

svTE farledsyta
svDF navigerbar yta mellan sjösäkerhetsanordningar eller andra avgränsningar i farled eller farledsavsnitt
svRETE farled, farledsavsnitt, minstadjup, sjösäkerhetsanordning
svAN Avgränsningarna kan vara fysiska, t.ex. sjösäkerhetsanordningar, eller bara vara utmärkta i sjökortet. Det är en målsättning att ett kvalitetssäkrat minstadjup ska vara uppmätt och angivet i sjökortet för varje farledsyta.
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE riksintresse för trafikslagens anläggningar
svDF geografiskt område som utpekats såsom varande av nationell betydelse för ett samhällsintresse
svRETE farled, fartygsstråk, hamn
svAN Bestämmelserna om riksintresse finns i miljöbalken, och områdenas närmare avgränsning ska göras i kommunernas översiktsplanering. Sjöfartsverket är en av de myndigheter som har i uppgift att peka ut riksintressen för trafikslagens anläggningar. För Sjöfartsverkets del handlar det om hamnar, farleder, fartygsstråk m.m.
RF Boverkets webbplats (www.boverket.se), CSoS-beslut 02/2010, Precisering av sjöfartens riksintressen.

svTE buffertzon
svFK I samband med utpekande av riksintressen för trafikslagens anläggningar fastställs s.k. buffertzoner på ömse sidor om farleden. Farleder av farledsklass 1 och 2 har en buffertzon på 200 m på var sida om farledsytan. Farleder av farledsklass 3 har en buffertzon på 100 meter på var sida om farledslinjen.
RF Baserad på Sjöfartsverkets CSoS-beslut 02/2010, precisering av sjöfartens riksintressen
svRETE farled, farledsklass 1, farledsklass 2, farledsklass 3, farledsyta, influensområde, riksintresse för trafikslagens anläggningar

svTE influensområde
svFK I samband med utpekande av riksintressen för trafikslagens anläggningar finns kring de utpekade områdena ett influensområde, som kan påverka området, men som inte är definierat till storlek.
RF Baserad på Sjöfartsverkets CSoS-beslut 02/2010, precisering av sjöfartens riksintressen
svRETE buffertzon, riksintresse för trafikslagens anläggningar

svTE farledsavsnitt
svDF del av farled som det finns särskild anledning att specificera egenskaper för
svRETE maximalt djupgående, minstadjup
svAN Oftast specificeras minstadjup eller maximalt djupgående.
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
enTE portion of fairway
ILLU Begreppsdiagram1.gif

svTE minstadjup
svDF minsta fysiska avstånd från vattenytan till botten i förhållande till en fastställd referensyta
svRETE djupvattenled, farledsyta, farvatten
svAN Som referensyta i svenska farvatten används medelvattenytan (för havsytan) eller en fastställd överenskommen referensyta (i sjöar och kanaler). Minstadjup anges företrädesvis inom en farledsyta, djupvattenled eller annan angiven yta.
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
enTE minimum depth

svTE maximalt djupgående
svAVTE leddjupgående
svSA för sjöväg
svDF största djupgående som ett fartyg kan ha vid medelvattenstånd för att kunna framföras säkert i en sjöväg
svRETE fartyg, sjösäkerhetsanordning
svAN Maximalt djupgående anges företrädesvis för trafik i farleder. Det maximala djupgåendet är bestämt utifrån kända förhållanden, bl.a. bottentopografin, farledens allmänna karaktär, sjösäkerhetsanordningar och uppgifter om de fartyg som ska trafikera sjövägen. Ett angivet maximalt djupgående är ett riktvärde för hela passagen genom farleden med alla påverkande faktorer (squat, krängning etc.) inräknade. Termen {i}leddjupgående{/i} bör inte användas, eftersom den är missvisande (den antyder att djupgåendet skulle vara en egenskap hos farleden och inte hos fartyget).
RF Baserad på Ufs A | 2010
enTE maximum draught

svTE segelfri höjd
svDF maximal höjd över medelhögvattenytan som ett fartyg kan ha för att kunna framföras säkert i en sjöväg som begränsas i höjdled
svAN En sjöväg kan begränsas t.ex. av broar och kraftledningar. Hur segelfri höjd beräknas anges i Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:19) om sjövägmärken.
RF Baserad på Ufs A 6.4 | 2010 och Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:19) om sjövägmärken
enTE vertical clearance

svTE högsta fartygshöjd
svDF avstånd mellan vattenytan och ett fartygs högsta punkt vid aktuellt djupgående
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010

svTE fartygets fria höjd
svDF skillnaden mellan högsta fartygshöjd och segelfri höjd
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
svRETE högsta fartygshöjd, segelfri höjd

svTE hamn
svDF plats där fartyg kan förtöja eller ankra i skydd mot sjö och vind samt lasta och lossa gods och låta passagerare gå ombord eller lämna fartyget
RF Baserad på Terminologicentrum TNC, SIS -- Allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG): Transportordlista | 1992
svRETE fartyg
enTE port
ILLU Begreppsdiagram2.gif
ILTY begreppsdiagram
ILLT Begreppsdiagram 2: Hamnar.

svTE hamnområde
svDF land- och vattenområde, avsett för hamnverksamhet
svRETE hamnområdesgräns
svAN Observera att man ibland talar om hamnområde och menar antingen landområdet eller vattenområdet, se t.ex. hamnområdesgräns. Olika lagar och föreskrifter preciserar också olika typer av områden, t.ex. område för hamnordning, område för hamntaxa och planområde för hamnverksamhet. Vidare finns det andra gränser mellan statligt och kommunalt ansvaret vad avser verksamhet till sjöss. Det gäller bl.a. sjöräddning och annan kommunal räddningstjänst (t.ex. oljebekämpning) och gräns för inre vatten när det gäller isbrytning. Det är således lämpligt att vid behov av tydlighet precisera vilken del av hamnområdet som avses.
RF Terminologicentrum TNC, SIS -- Allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG): Transportordlista | 1992; anmärkningen från Sjöfartsverkets CSoS-beslut 02/2010, precisering av sjöfartens hamnområdesgräns
ILLU Begreppsdiagram2.gif

svTE hamnområdesgräns
svSA inom sjöfarten
svDF gräns för ett hamnområdes vattenområde
svRETE hamn, hamnområde
svAN Hamnområdesgränsen i allmänna hamnar regleras av Sjöfartsverkets beslut kring allmänna hamnar och farleder (SJÖFS 1988:5). Denna gränsdragning är gjord av hävd, och därför skiljer sig storleken och omfattningen på det område som hamnen respektive Sjöfartsverket ansvarar för i svenska hamnar. Observera att det också finns andra gränsdragningar i vattenområdet, som ibland också kallas {i}hamnområdesgränser{/i}, jämför anmärkningen under hamnområde.
RF Baserad på Hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)
ILLU Begreppsdiagram2.gif

svTE ISPS-område
svUPTE ISPS
svDF del av hamnområdets landområde i hamn för internationell trafik och för passagerarfartyg i nationell fart, fartområde A, som är särskilt säkerhetsklassat med IMO:s ISPS-kod
svRETE hamn, hamnområde
svAN ISPS står för International Ship and Port facility Security code. Att ett område är klassat som ISPS-område innebär att det får en särskild status vad gäller skyddsåtgärder. Till exempel äger allmänheten inte tillträde till området, och det är endast den som är behörig och har ett ärende till området som tillåts att komma in. Fartområde A omfattar t.ex. Gotlandstrafiken.
RF Baserad på Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar
enUPTE International Ship and Port facility Security code
enUPTE ISPS
ILLU Begreppsdiagram2.gif

svTE kaj
svDF till strandlinjen anslutande konstruktion för förtöjning av fartyg
svRETE fartyg
svAN Konstruktionen har en eller flera lodräta sidor mot djupt vatten och en vågrät ovansida för godshantering.
RF Specifikation -- Nationell Strandlinje, version 1.5, Sjöfartsverket och Lantmäteriet | 2008
enTE wharf
enSYTE quay
ILLU Begreppsdiagram2.gif

svTE hamnbassäng
svDF av kajer, pirar eller vågbrytare helt eller delvis innesluten del av hamns vattenområde
svRETE fartyg, hamn, kaj
svAN Hamnbassängen är avsedd för manövrering och vändning av fartyg.
RF Baserad på Terminologicentrum TNC, SIS -- Allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG): Transportordlista | 1992
enTE basin
ILLU Begreppsdiagram2.gif

svTE allmän hamn
svDF hamn som inrättats som allmän hamn och som finns förtecknad i Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5)
svRETE fartyg, sjötrafik
svAN En allmän hamn får inrättas om hamnen är av väsentlig betydelse för den allmänna samfärdseln. En allmän hamn är öppen för allmän sjötrafik, vilket innebär att alla fartyg i princip har rätt att i mån av plats anlöpa hamnen och utnyttja dess resurser.
RF Baserad på Lag (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn samt Sjöfartsverkets kungörelse med tillkännagivande om beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar (SJÖFS 1988:5).
ILLU Begreppsdiagram2.gif

svTE ankringsområde
svDF i sjökort angivet område som rekommenderas för ankring
svRETE ankringsplats, sjökort
svAN Ankringsområden och rekommenderade ankringsplatser anvisas där bottenbeskaffenheten och bottentopografin och sjötrafiksituationen är sådan att ankring är lämplig. Ankringsområden och rekommenderade ankringsplatser kan finnas både inne i ett hamnområde och utanför. Ankringsområden har en definierad yta och visas som sådan i sjökort.
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
enTE anchorage area

svTE ankringsplats
svSYTE ankarplats
svUPTE rekommenderad ankringsplats
svDF plats där fartyg ankrar
svRETE ankringsområde, sjökort
svAN I sjökort visas rekommenderade ankringsplatser (designated anchor berth). En sådan ankringsplats har ingen definierad yta och visas endast med en symbol i sjökort (där den enbart kallas ankringsplats).
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
enTE anchor berth
enUPTE designated anchor berth

svTE sjösäkerhetsanordning
svSYTE sjömärke
svSYTE SSA
svDF anordning inrättad i syfte att underlätta navigering
svRETE sjötrafik
svAN Sjösäkerhetsanordningar utmärker ofta geografiska och hydrografiska företeelser samt påvisar lämpligt vägval för sjötrafiken. Sjösäkerhetsanordningar kan också vara hjälpmedel vid angöring av en kust och kan även förekomma som anvisning vid sjötrafikreglering t.ex. i ruttsystem. Synonymen sjömärke används företrädesvis i mindre formella sammanhang.
RF Baserad på Ufs A | 2010 och Terminologicentrum TNC, SIS -- Allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG): Transportordlista | 1992
enTE Aid to navigation
enSYTE ATON
enSYTE navaid
enSYTE navigation mark
ILLU Begreppsdiagram3.gif
ILTY begreppsdiagram
ILLT Begreppsdiagram 3: Sjösäkerhetsanordningar m.m.

svTE sjövägmärke
svDF anordning i form av en tavla som ger upplysningar om sjötrafikreglering
svRETE sjösäkerhetsanordning, sjötrafikreglering
svAN På sjövägmärket finns symbol(er) och eventuell tilläggstext. Sjövägmärken indelas i: varningsmärken, förbudsmärken, påbudsmärken, upplysningsmärken och tilläggstavlor. Ett sjövägmärke kan placeras på en sjösäkerhetsanordning.
   Observera att ordet {i}sjövägmärke{/i} är bildat av {i}sjö{/i} + {i}vägmärke{/i} (dvs. inte {i}sjöväg{/i} + {i}märke{/i}).
RF Baserad på Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd (SJÖFS 2007:19) om sjövägmärken
ILLU Begreppsdiagram3.gif

svTE fast sjösäkerhetsanordning
svUPTE båk
svUPTE kummel
svUPTE stångmärke
svUPTE röse
svDF sjösäkerhetsanordning uppförd på land eller sjöbotten
svRETE fyr
svAN Fasta sjösäkerhetsanordningar är fyrar, båkar, kummel, stångmärken, tavlor, fläckar, rösen och belysta skärmar som etablerats för optisk navigering eller navigering med radar. Fasta sjösäkerhetsanordningar på sjöbotten är väl synliga ovanför vattenytan.
RF Baserad på Ufs A | 2010
svEKVI Den engelska terminologin kring sjösäkerhetsanordningar är inte entydig, och ingen tydlig term finns för begreppet {i}fast sjösäkerhetsanordning{/i}. Även om termen {i}beacon{/i} ibland används, råder det inte enighet om huruvida den kan användas för alla typer av fasta sjösäkerhetsanordningar. Oftast använder man i stället mer specifika termer för de olika typerna, t.ex. {i}lighthouse{/i}, {i}light{/i}, {i}lighted beacon{/i}.
enTE --
enUPTE beacon
enUPTE lighthouse
enUPTE light
enUPTE lighted beacon
ILLU Begreppsdiagram3.gif

svTE flytande sjösäkerhetsanordning
svUPTE boj
svUPTE lysboj
svUPTE prick
svUPTE lysprick
svDF sjösäkerhetsanordning som flyter i vattnet och är förankrad i sjöbotten
svAN Flytande sjösäkerhetsanordningar är bojar, lysbojar, prickar och lysprickar. De har en viss svajmån kring sin fastställda position.
RF Baserad på Ufs A | 2010
enEKVI Den engelska terminologin kring sjösäkerhetsanordningar är inte entydig, och ingen tydlig term finns för begreppet {i}flytande sjösäkerhetsanordning{/i}. Även om termen {i}buoy{/i} ibland används, råder det inte enighet om huruvida den kan användas för alla typer av flytande sjösäkerhetsanordningar. Oftast använder man i stället mer specifika termer för de olika typerna, t.ex. {i}spar buoy{/i}, {i}buoyant beacon{/i}, {i}resilience beacon{/i}.
enTE --
enUPTE buoy
enUPTE spar buoy
enUPTE buoyant beacon
enUPTE resilience beacon
ILLU Begreppsdiagram3.gif

svTE orienteringsmärke
svDF väl synligt föremål på land som kan användas för navigering
svAN Hus, master, skorstenar och vattentorn m.m. kan fungera som orienteringsmärken.
RF Baserad på Ufs A | 2010
enTE landmark
ILLU Begreppsdiagram3.gif

svTE fyr
svUPTE kustfyr
svUPTE ledfyr
svUPTE ensfyr
svDF fast sjösäkerhetsanordning som vägleder fartyg genom avgivande av ljussignaler
svRETE orienteringsmärke
svAN Fyrar delas in i kustfyrar, ledfyrar och ensfyrar. En fyr som tagits ur bruk definieras om till fast sjösäkerhetsanordning eller orienteringsmärke beroende på dess utseende.
RF Baserad på Terminologicentrum TNC, SIS -- Allmänna standardiseringsgruppen (SIS-STG): Transportordlista | 1992
enTE lighthouse
enSYTE light
ILLU Begreppsdiagram3.gif

svTE racon
svDF radartransponder som svarar på radarsignaler genom att sända ut kodade signaler som vägleder fartyg
svRETE fartyg, sjösäkerhetsanordning
svAN Raconer finns på sjösäkerhetsanordningar eller enskilt på t.ex. kobbar eller broar där speciellt behov finns av att i radarn särskilja sjösäkerhetsanordningen eller objektet från omgivande objekt.
   Termen är bildad av engelskans {i}radar{/i} + {i}beacon{/i} ({i}radar{/i} + {i}fyr{/i}).
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
ILLU Begreppsdiagram3.gif

svTE enslinje
svDF rät linje som bildas i förlängningen av två fasta sjösäkerhetsanordningar eller en fast sjösäkerhetsanordning och ett orienteringsmärke
svRETE orienteringsmärke, fast sjösäkerhetsanordning, sjöväg
svAN Enslinjen kan vara avsedd för navigation och markerar då t.ex. säker färdväg eller begränsningslinje för en sjöväg. Enslinjen kan även användas för att märka ut t.ex. sjökablar eller rör.
RF Baserad på SBAS/SJKBAS
enTE leading line
ILLU Begreppsdiagram3.gif

svTE frimärkslinje
svDF enslinje som markerar begränsningslinje för en sjöväg
RF Sjöfartsverkets projekt Begreppsmodellering farleder | 2010
svRETE sjöväg
enTE clearing line
ILLU Begreppsdiagram3.gif
